torsdag 27 mars 2008

Å ena sidan...å andra sidan...

Det flyter på, så sakteliga. Träffar bara min grupp en gång i veckan så det hinner inte bli så mycket wiki. Men vi rör oss framåt. Utvecklat lay-outen något och försökt skapa struktur på startsidan. Den var alldeles för rörig. Efter workshopen om web 2.0 förra veckan blev jag väldigt inspirerad att utveckla användandet av wikin, men kände också att jag pga stor ovana, behöver så väldigt mycket tid för att få det bra. Jag har börjat så frön bland kollegorna också, hoppas att de kan få möjlighet att prova de med, för det är ju onekligen roligare att vara flera tillsammans och utveckla.

Kände efter förra veckans möte att jag börjar övervinna min skepsis, eller snarare rädsla kanske, för att använda nätet för lärande. Jag har introducerats till nätanvändning, inte genom att pröva själv och upptäcka alla fördelar, utan genom att ta del av andras erfarenheter och alla nackdelar. Föreläsningar om hur illa ungdomar kan råka ut på nätet genom att träffa fel personer, lägga ut bilder som används på fel sätt, reportage om hur lätt barn får tag på extrema våldsbilder och vad det gör med dem, ja det är ingen hejd på hur skadligt det kan vara. Så nu ska jag plötsligt tycka att det är jättebra, och att elever kan lära sig massor av att publicera saker på nätet. Och jag ser ju onekligen fördelarna, men måste ockå hantera all skepsis som byggts upp tidigare. Tänk om de använder min wiki för att skriva dumma saker till varandra, lägga ut bilder... då skulle det bli jobbigt. Jag är ju trots allt ansvarig för hur sidan används. Tycker det känns svårt att hinna vara steget före eleverna, och förekomma alla typer av användande, eftersom de är så mycket snabbare och bättre på det här än jag. Och allt på nätet känns så enormt oåterkalleligt, har man en gång publicerat så finns det där, någonstans.

Men, avslutningsvis, så känner jag mig absolut mer lockad än avskräckt trots allt. Jag ser ju, det lilla jag har kommit igång, att eleverna är SÅ entusiastiska och att de tillför och utvecklar sina projekt mer nu än vad de gjort förr. Att använda IT för lärandet är att spela mer på deras planhalva, och det känns antagligen både roligare och tryggare - vilket förstås är nödvändiga ingredienser för att lära.

tisdag 11 mars 2008

Digitala verktyg - traditionella läromedel

Läromedelsmässa i Globen. Kändes så trist och förutsägbart. Blir liksom inte imponerad längre, tycker inte att det sker någon riktig utveckling av materialen längre. Är dessutom tveksam till att vi gör oss så beroende av läromedlen. Det är så viktigt att själv fundera igenom vad man gör och varför, och om allt redan finns serverat - blir vi några reflekterande varelser då? Däremot blev jag imponerad och motiverad av presentationen av TeamBord. Längtar efter att få pröva någon gång. Är det bara inom IT som det händer nya användbara saker? Nu finns alltså en massa nya pedagogiska vektyg, som jag kan se stor användning av, men var finns tillämpningarna? Hade varit kul att se goda exempel på hur dessa verktyg kan utveckla undervisningens innehåll. Antar att vi e-smarta ska bidra till detta på något sätt...men det är så kort om tid att hinna utveckla något...

torsdag 6 mars 2008

Känns allt bättre

Jodå, idag känns det riktigt spännande. Skapade en ny wiki på den reklamfria ytan för lärare. Trodde jag gjorde det förra gången också, men tydligen inte. Dessutom lyckades jag läsa mig till hur man bjöd in sina "medlemmar", så det fick jag också att fungera. Gjorde det tillsammans med de fyra eleverna i profilgruppen och de uttryckte spontant att det skulle bli kul att använda IT på detta sätt. Positiv överraskning. Kändes bra. Men sedan blev det ju struligt när alla fyra skulle göra inlägg samtidigt eftersom de sparade över varandras alster. Det där måste jag försöka fixa genom att skapa någon sorts undergrupper antar jag. Nu återstår att se huruvida denna wiki kan bli ett levande forum som fyller en funktion för lärandet, eller om det bara blir ett pliktskyldigt klotterplank... Måste ta reda på om man kan bifoga filer också, det skulle mina grupparbeten ha nytta av.

onsdag 5 mars 2008

Många frågor blir det...

Tiden går och inte mycket nytt händer. Har försökt skapa en egen wiki men det gick inget vidare. Dels blev den full med reklam, dels vet jag inte alls hur jag ska bjuda in eleverna till den. Med andra ord fyller den ingen funktion alls just nu. Eftersom jag ville få min pilotomgång att fungera så att jag kan testa det "på allvar" om några veckor känns det ännu mer tråkigt. Ska söka hjälp hos kollegorna när jag får tid, men kanske borde boka tid för handledning också. Misstänker att det mesta egentligen handlar om min brist på initiativkraft när det gäller den praktiska datorhanteringen. Jag kan om någon visar mig, men jag är urdålig på att själv försöka mig fram. Och känner man sig dålig på något så blir man inte direkt mer initivativrik heller...Självuppfyllande profetia.

Synd egentligen, för jag känner samtidigt att det här verkligen skulle kunna vara något nytt och givande för mig att prova. Jag tror starkt på idén att elever lär tillsammans, i ett socialt sammanhang, men IT-användning har tidigare känts så individualiserat och enskilt. Men att kunna kombinera IT med gemensamma diskussioner, gemensamt tänkande och problemlösande är ju genialt. Det skulle också kunna bli ytterligare ett forum för elever att kommunicera sina kunskaper i. Vilket är värdefullt för alla, men kanske i synnerhet för dem som inte tycker det är självklart att kommunicera muntligt.

Funderar också på det där med integritet. Vill alla att deras tankar och trevande försök blir så offentliga? Även om inte alla bjuds in till att skriva på wikin så kan alla läsa den, eller? Men om å andra sidan alla tycker att det är OK, då kanske man rent av ska fundera på att bjuda in föräldrarna till att läsa och följa med i diskussionerna? Föräldrar får vanligtvis, i bästa fall, se produkterna av lärandet, men hur vanligt är det att de som tonårsföräldrar bjuds in till att ta del av processen?

Nä, jag måste nog boka tid för handledning så att jag kan ta tag i alla mina undringar och komma någon vart.